Webbinarium
Inuti datacentret
Upptäck bärverks-tekniken bakom den samhällskritiska digitala världen.
Fredag 30 okt 2026
11:30 CET | 16:00 IST
Introduktion
Huvudsyftet med hållbar design är att minska, eller helt undvika, utarmning av kritiska resurser som energi, vatten och råmaterial; förhindra miljöförstöring orsakad av anläggningar och infrastruktur under hela deras livscykel; samt att skapa byggda miljöer som är trivsamma, bekväma, säkra och produktiva. Men de grundläggande aspekterna av integrerad design, samarbete mellan flera intressenter, gemensam målsättning, snabb och effektiv presentation av komplexa koncept för att möjliggöra snabbt och effektivt beslutsfattande, samt tonvikten på dialog mellan intressenter är lika grundläggande för hållbara designprocesser som de är för BIM-aktiverat byggande.
Den inneboende kraften i BIM är dess potentiella bidrag till design-, bygg-, idrifttagnings- och driftcykeln för byggnader med mindre miljöpåverkan, oavsett om detta sker i form av design och drift av energieffektiva installationer.
Att koppla BIM till byggnadens idrifttagning och driftskede är också lovande, där fastighetsförvaltare kan få tillgång till BIM-informationen för att periodiskt driftsätta och underhålla byggnaden – istället för att förlita sig på ett ofta ofullständigt och komplext pappersarkiv. BIM för hållbart byggande har blivit ytterligare ett modeord i byggbranschen. Det här arbetet fokuserar på hur Building Information Modelling (BIM) och konceptet för hållbart byggande samverkar för en bättre värld. Denna artikel presenterar en djupgående granskning av befintlig litteratur kring ramverk och metoder för att utvärdera och analysera fördelarna med BIM för hållbara byggnader. Artikeln granskar frågorna kring implementeringen av BIM tillsammans med hållbara designmetoder och de inneboende problemen som är förknippade med att försöka utvärdera fördelar på ett rent kvantitativt sätt. Begränsningar i tidigare forskningsstudier gällande mätning av BIM-fördelar diskuteras, och utvecklingen av ett bredare ramverk som omfattar både kvantitativ mätning och en mer kvalitativ förståelse av processen att integrera BIM och hållbar design för att mäta BIM:s potential för hållbarhet föreslås.
Byggnadsinformationsmodellering (BIM)
BIM är en förkortning för Building Information Modelling (på svenska byggnadsinformationsmodellering). Den amerikanska standardiseringskommittén för BIM (National Building Information Model Standard Project Committee) definierar BIM enligt följande: Byggnadsinformationsmodellering (BIM) är en digital representation av en byggnads fysiska och funktionella egenskaper. En BIM-modell fungerar som en gemensam kunskapsresurs för information om byggnaden, vilket ger ett tillförlitligt underlag för beslut under hela dess livscykel – från tidigt idéskede till rivning.
BIM är det evolutionära affärsstrategiska steg som krävs för att reformera bygg- och fastighetssektorn.
Genom att tillämpa BIM-principer och arbetssätt kan olika delar av byggprojektet representeras och utbytas digitalt. Digital representation innebär att man kan använda datorer för att "bygga" projektet virtuellt, granska och testa det, göra nödvändiga justeringar och sedan generera rapporter och vyer för inköp, tillverkning, montage och drift. I många fall kan pappershandlingar helt undvikas när de färdiga digitala ritningarna skickas direkt till inköpssystem och/eller digital produktionsutrustning. BIM-baserat byggande är det som har kommit närmast ett kravställt, samverkande arbetssätt. Det underlättar omstruktureringen av organisatoriska funktioner och processer mot integrerad projektering, samarbete mellan flera intressenter, gemensam målsättning, snabb och effektiv presentation av komplexa koncept för snabbt beslutsfattande samt ett ökat fokus på dialog mellan projektparten (Ahmad et al. 1995). Byggnadsinformationsmodellering (BIM) vinner allt mer mark som plattform för central integrerad projektering, modellering, planering och samverkan. BIM ger alla intressenter en digital representation av en byggnads egenskaper – inte bara under projekteringsfasen utan under hela dess livscykel. Detta skapar flera viktiga möjligheter (WEF Industry Agenda: Shaping the Future of Construction, maj 2016), som visas i figur 1.
BIM-baserat byggande är det som har kommit närmast ett kravställt, samverkande arbetssätt. Det underlättar omstruktureringen av organisatoriska funktioner och processer mot integrerad projektering, samarbete mellan flera intressenter, gemensam målsättning, snabb och effektiv presentation av komplexa koncept för snabbt beslutsfattande samt ett ökat fokus på dialog mellan projektparten (Ahmad et al. 1995). Byggnadsinformationsmodellering (BIM) vinner allt mer mark som plattform för central integrerad projektering, modellering, planering och samverkan. BIM ger alla intressenter en digital representation av en byggnads egenskaper – inte bara under projekteringsfasen utan under hela dess livscykel. Detta skapar flera viktiga möjligheter (WEF Industry Agenda: Shaping the Future of Construction, maj 2016), som visas i figur 1.
En framgångsrik BIM-implementering på projektnivå kräver strategisk planering på organisatorisk nivå, där man tar hänsyn till teknisk support i form av hårdvaru- och mjukvarurationalisering för en kostnadseffektiv användning. Organisationer som fokuserar på en logisk ordning för prioritering av förändringar lyckas bättre med att nå de mål som satts upp i implementeringsplanen. Prioriteringsordningen för att öka mognadsgraden i en BIM-implementering visas i figur 2. Att öka BIM-mognaden börjar till vänster och fortsätter till höger, där samarbets- och analysförmåga bygger på en stabil grund av styrning och modellering. Även om denna prioritering är tydlig betyder det inte att dessa fyra kategorier implementeras sekventiellt; de är integrerade förbättringsområden där varje område gradvis gynnar och driver på förbättringen av de andra (Autodesk, 2012).
Hållbart byggande
Enligt Civil Engineering Research Foundation är hållbar utveckling utmaningen i att tillgodose människans växande behov av naturresurser, industriprodukter, energi, livsmedel, transporter, bostäder och effektiv avfallshantering, samtidigt som vi bevarar och skyddar miljöns kvalitet och den naturresursbas som är nödvändig för framtida liv och utveckling. Detta koncept erkänner att det blir omöjligt att tillgodose mänskliga behov på lång sikt om vi inte också bevarar jordens naturliga fysiska, kemiska och biologiska system.
När principer för hållbar utveckling tillämpas på projektering, byggande och drift av byggnader kan det stärka både den ekonomiska välfärden och den miljömässiga hälsan i samhällen världen över. Forskning om klimatförändringar tyder på att små förbättringar i byggnaders "hållbarhet" kan få stora effekter på växthusgasutsläpp och energieffektivitet i ekonomin. Byggande och drift av byggnader står för cirka fyrtio procent av den globala förbrukningen av råmaterial och energi. Inflytelserika analyser av klimatpolitiska åtgärder har visat att den byggda miljön erbjuder en enorm potential för att minska växthusgaser (Per-Anders Enkvist, 2007). Därmed kan små förbättringar av byggnaders "hållbarhet", eller mer specifikt i energieffektiviteten vid själva byggandet, få stora effekter på den löpande energianvändningen och energiförbrukningen under hela livscykeln. Prognostiserade trender för tillväxt i städer i utvecklade länder (Matthew E. Kahn, 2009) och urbaniseringen i tillväxtmarknader (Siqi Zheng, m.fl., 2009) tyder på att betydelsen av energieffektivt byggande kommer att öka ytterligare under de kommande årtiondena.
Hållbart byggande syftar till att uppfylla följande krav:
• minska den totala energianvändningen och maximera potentialen för försörjning och användning av förnybar energi
• minimera avfall samt maximera återanvändning och återvinning både under byggskedet och efter inflyttning
• hushålla med vattenresurser, förbättra vattenkvaliteten, integrera dagvattenhantering i gestaltningen (LOD) och minimera sårbarheten för översvämningar
• minimera förorenande utsläpp till vatten, luft och mark samt minimera buller- och ljusstörningar
• maximera användningen av material från hållbara källor