Webbinarium

Inuti datacentret

Upptäck bärverks-tekniken bakom den samhällskritiska digitala världen.

Fredag 30 okt 2026

11:30 CET | 16:00 IST

A man stands while two people sit at a table in an office setting, smiling and engaged in conversation. The mood is friendly and collaborative.

Traditionellt arbetssätt kontra BIM-metodik

Traditionellt arbetssätt kontra BIM-metodik

Traditionellt arbetssätt kontra BIM-metodik

Tidig delning och kommunikation av ofullständig projekteringsinformation:

Vid traditionell 2D-projektering måste de olika aktörerna vänta på att varandras projektering blir klar; leveranserna staplas i separata silos innan de kan utbytas mellan projekteringsteamen. I sådana fall riskerar informationen att bli föråldrad och gå förlorad. Däremot

möjliggörs ett tidigt och kontinuerligt utbyte av ofullständig information vid BIM-baserad projektering genom att teamens byggnadsinformationsmodeller delas och integreras när som helst under processen.

Detta möjliggör projekteringsjusteringar och utveckling i realtid. Informationen är därmed alltid uppdaterad, och den tydliga visualiseringen av projekteringsavsikten underlättar kommunikationen mellan parterna och skapar ett kontinuerligt informationsflöde i stället för ett hackigt batch-flöde.

Spilltid

De BIM-baserade projekteringsfaserna visar tydligt på en minskning av fördröjningar jämfört med de traditionella projekteringsfaserna. Eftersom datadelning kan ske redan innan projekteringen är slutförd, uppstår det lite eller ingen spilltid för de olika teamen i väntan på att få fullständig information från varandra. Spilltid är en stor källa till slöseri i projekteringen och är en kritisk faktor att eliminera för att förhindra fördröjningar i den projekteringsfas som beställare efterfrågar. Genom att använda BIM minimeras eller elimineras sådan spilltid och onödiga väntetider.

Beställarens engagemang och värdeskapande

BIM möjliggör att beställaren eller beställarens representant kan göras delaktig och vara engagerad under hela projekteringen genom möjligheten att vid behov hämta ut valfri designinformation från de integrerade eller enskilda modellerna. I detta avseende är beställarens tidiga feedback av stort värde eftersom den eliminerar sena beslut om designunderlag som, om de förkastas, leder till omarbete samt slöseri med kostnader och tid.

Genom att kontinuerligt engagera beställaren under projekteringens gång kommer dennes värdeproposition att omsättas korrekt under hela projektets livscykel.

Iterativa loopar och omarbete

Iterativa loopar är ett resultat av begränsad kommunikation och bristande informationsdelning. När data delas i batchar vid fel tidpunkt tenderar den att skickas fram och tillbaka mellan de olika projekteringsaktörerna i flera vändor innan leveransen kan godkännas av arkitekten och beställare. När ett förslag blir underkänt, vilket är normalt i projekteringsprocesser, måste leveransen omarbetas. Eftersom leveransen sker i 2D-CAD måste varje justering av ett visst koncept eller ett ritningsperspektiv återspeglas inom alla andra teknikområden/discipliner och vyer. Genom att använda BIM kan detta dock ske automatiskt genom att modellen ändras en gång i en vy, varpå alla andra vyer uppdateras automatiskt, och de andra berörda aktörerna kan omedelbart meddelas om de justeringar som krävs från deras sida. Detta gynnar projektet genom att minska negativa iterationer och omarbete, vilket sparar tid och förhindrar kostnadsöverskridanden.

Designkvalitet

Projektörer kan använda BIM för att utforska alternativa koncept, utföra värdeanalys och optimera sina mönster.

BIM möjliggör samarbete mellan de olika deltagarna och tillåter datainmatning från alla, vilket skapar en komplett bild av beställarens designintention i allas medvetande.

I detta avseende kommer arkitekter och ingenjörer att arbeta mot en gemensam design av högre kvalitet, istället för att ha separerade idéer och förlorad kvalitet under den röriga, iterativa traditionella projekteringsfasen.

Förutsättningar för framgångsrik BIM-implementering

  1. Formulering av byggherrens informationskrav (EIR)

  2. BIM-genomförandeplan (BEP)

  3. Granskning och utveckling av samordnade BIM-modeller

  4. Tydlig definition av BIM-ramverket i förfrågningsunderlag för general- och underentreprenörer

  5. Robust ramverk för BIM-ändringshantering