Webbinarium
Inuti datacentret
Upptäck bärverks-tekniken bakom den samhällskritiska digitala världen.
Fredag 30 okt 2026
11:30 CET | 16:00 IST
Byggnadsinformationsmodellering
Byggnadsinformationsmodellering (BIM) är en del av de flesta offentliga och privata byggprojekt i Indien. Men i de flesta (nästintill alla) BIM-projekt uppstår det mitt i processen en debatt om detaljeringsnivå (LOD), vilket gör att intressenterna tappar sikte på projektets vision och kärna – det som från början förde dem samman.
Tidsbrist och press vid projektleveransen leder slutligen till att BIM-arbetet hamnar på ett sidospår parallellt med tidsplanen, och man återgår till den beprövade 2D-baserade projektleveransen.
Det bör förtydligas att denna erfarenhet kommer från de projektekosystem vi har insyn i och känner till. Utan att generalisera ska vi därför försöka belysa denna LOD-debatt ur alla perspektiv:
Innan vi går in på diskussionen ska vi definiera några begrepp i sammanhanget:
1. Vad är BIM? Byggnadsinformationsmodellering (BIM) är en arbetsprocess där man använder ”informationsrika 3D-modeller” genom hela ”byggnadens livscykel” med hjälp av olika ”verktyg/tekniker”.
2. Byggnadens livscykel: Projektering – Produktion – Förvaltning – Ombyggnad/Rivning utgör byggnadens livscykel, det vill säga från idé till slutskede.
3. Information i en 3D-modell: När vi pratar om information kan det handla om
a. Geometrisk (visuell) information: representerar ett objekts fysiska form och storlek.
b. Icke-geometrisk information: representerar objektets tekniska egenskaper.
Exempel 01: Dörr
· Geometrisk information: Dörrens bredd, dörrens höjd, dörrbladets tjocklek, dess faktiska färg, ytbehandling m.m.
· Icke-geometrisk information: Dörrens brandklass, vikt, BSAB-kod/kostnadskod, tillverkare m.m.
Exempel 02: Luftbehandlingsaggregat (LB-aggregat)
· Aggregatets längd, bredd, höjd m.m. är dess geometriska information.
· Aggregatets luftflöde, fläktkapacitet och daggpunkt för batteri kategoriseras som icke-geometrisk information.
4. Verktyg/Tekniker: När man arbetar i en BIM-process används ofta flera olika programvaror i stället för bara en. Detta är en särskilt viktig insikt, då man i många projektmiljöer felaktigt föreskriver att ett enda verktyg ska användas till alla tillämpningar. Några av de vanligaste teknikerna illustreras här för bättre förståelse.
a. 3D-projektering/modellering: Revit, Archicad, Tekla, Vectorworks m.fl.
b. Samordningsverktyg: Navisworks, Solibri m.fl.
c. Mängdning och kalkyl: CostX, Nova 5D BIM m.fl.
d. Produktionsplanering eller 4D: Navisworks, Synchro m.fl.
e. Förvaltning med hjälp av fastighetssystem (drift och underhåll): Granlund Manager, Maximo m.fl.
LOD: Level of Detail (detaljeringsnivå, LOD) syftar i regel på den geometriska informationen som redovisas i en 3D-modell.
I projekt definieras detta oftast som LOD 100, LOD 200, 300, upp till LOD 500. Där LOD 100 innebär att modellen har en lägre geometrisk detaljeringsgrad jämfört med LOD 200.
Nu när vi har gått igenom begreppen kan vi återgå till diskussionen om detaljeringsnivåer. När man skapar en ”informationsrik 3D-modell” fördelas tiden på två huvudsakliga aktiviteter:
· Att bygga upp den geometriska informationen
· Att berika den icke-geometriska informationen (vilket även kallas informationsnivå (LOI, Level of Information))
Vi kan alltså konstatera att tiden det tar att modellera i 3D är direkt proportionell mot den detaljeringsnivå (geometrisk och icke-geometrisk) som krävs i projektet.
I projektets BIM-manual/projekteringsanvisning måste det tydligt definieras vilken detaljeringsgrad som förväntas gällande både geometrisk och icke-geometrisk information i 3D-modellerna (BIM).
Naturligtvis väcks frågan: vilken LOD ska man föreskriva? Ofta råder inställningen ”ju mer desto bättre”. Därför kräver många BIM-specifikationer modeller upp till LOD 500. Men låt oss ta ett steg tillbaka och försöka förstå vilken LOD man faktiskt bör föreskriva och kräva av projektörerna.
Översiktlig förklaring av LOD enligt BIMForum 2019:
Innan vi definierar projektets LOD-krav måste vi identifiera hur BIM ska användas (användningsfall). Även om BIM-tekniken möjliggör hundratals olika användningsområden, måste projektgruppen besluta vilka specifika användningsfall som ska gälla för det aktuella projektet.
Låt oss titta närmare på hur projektets valda användningsfall påverkar informationen i 3D-modellerna.
Så här läser du tabellen: Här listas de identifierade användningsfallen för projektet tillsammans med tillhörande instruktioner för att bygga upp modellen avseende geometrisk och icke-geometrisk information. Kommentarerna ger ytterligare förklaringar som stöd för läsaren.
Sammanfattning av diskussionen
1. 3D-modeller kan vara extremt detaljerade när det gäller det visuella utseendet. Men utvecklingen bör, med hänsyn till tid och kostnad, begränsas till det aktuella användningsområdet. Denna övning ska inte göras för att testa organisationens kompetens eller programvarans renderingskapacitet.
2. Alla delar behöver inte modelleras i 3D för att få fram en detaljerad mängdförteckning. En specialiserad programvarumiljö kan möjliggöra formelbaserad extrapolering. Detta gör att man slipper lägga tid på att modellera mindre användbara element i 3D-modellerna.
3. Beställande organisation bör tydligt specificera projektets användningsområden redan i anbudsskedet för att tydliggöra förväntningarna.
4. Enbart LOD kan inte ge en tydlig bild av den information som behöver modelleras i en 3D-modell. LOD-specifikationen bör kopplas till specifikationen av användningsområden och informationsnivå (icke-geometrisk).
5. LOD 500 innebär inte nödvändigtvis en mer detaljerad 3D-modell jämfört med LOD 400.
6. Att implementera standarder som ISO 19650 i projektet och hänvisa till dokument som BIM Forum för LOD-krav ger bättre standardisering av leveransförväntningarna i projekten. Men BIM-specifikationen måste anpassas efter varje projekts och organisations unika behov.
7. Det rekommenderas starkt att en kvalificerad ämnesexpert anlitas specifikt så att de tydligt kan förstå projektvisionen från beställarens representanter på vanlig svenska, och sedan översätta den till ett bra BIM-kravdokument.
Debatten om LOD är befogad men tar aldrig slut om vi inte förstår syftet, eftersom byggprojekt är komplexa med hundratals aktörer som alla har sina egna utmaningar vid leverans. Vi på Desapex strävar efter att använda färre fackuttryck och i stället göra projektets identifierade användningsområden mer relevanta, för att få BIM att fungera till projektets fördel.