Steg mot digitalisering av fastigheter

Digitaliseringsprocessen

Planering av arbetsplatsen:

Korrekt planering och en snabb inventering av arbetsplatsen är avgörande för att förstå områdets utmaningar och för att planera laserskanningspunkterna på ett ungefärligt sätt.

Denna process hjälper oss att göra en grov uppskattning av den tid och de skanningspunkter som krävs för området, samt att samla in maximalt med data och information under processen. Baserat på förhållandena på plats och installationernas synlighet registreras skanningspunkterna, och i regel beror antalet punkter på hur området är indelat samt installationernas täthet.

‍

Laserskanning:

Efter planeringsprocessen påbörjar skanningsteknikerna arbetet med en terrester laserskanner tillsammans med mät- och georefereringsutrustning. Antalet skanningar beror på områdets storlek och siktlinjer, vilket även styr tidsplanen för laserskanningen.

Vanligtvis tar en laserskanning cirka 4–5 minuter per skanningspunkt för en medelhög skanningsnivå med högsta möjliga noggrannhet.

Eftersom dessa skannrar bygger på LIDAR-teknik kan även de mörkaste utrymmena med installationer registreras, till exempel schakt och utrymmen ovanför undertak.

‍

Databehandling:

Här bearbetas rådata från skannrarna genom att importeras till OEM-plattformar, en process som i huvudsak kallas datasammanfogning (registrering). De genererade skanningspunkterna är i punktmolnsformat, och dessa punkter sammanfogas och rensas från onödig data för att skapa ett 3D-punktmoln av den faktiska platsen.

Den genererade 3D-modellen exporteras till ett läsbart format och är redo att användas av en kund, eller för vidare förädling till BIM-modeller.

‍

BIM-modell:

De bearbetade data publiceras för virtuell navigering av platsen, vilket också gör det möjligt för kunder att följa byggnationens framskridande i byggprojekt. Den exporterade datan används för produktion av BIM-modeller, där punktmolnet importeras till BIM-verktyg och modellen genereras med efterfrågade installationer och tillhörande komponenter.

‍

Modellberikning:

BIM är inte bara begränsat till tredimensionella modeller, utan är processen för att skapa och hantera information om byggnadsverk. Alla färdigställda byggnader eller pågående byggprojekt är kopplade till stora mängder data om utrustning – som fabrikat, modell, serienummer, tillverkningsår osv. Denna information kan vara geometrisk, icke-geometrisk eller både och.

All denna data tillförs BIM-modellen, vilket lägger grunden för framtida fastighetsförvaltning (FM), fastighetsautomationssystem (BMS) eller framtida ombyggnationer.

‍

Fastighetsförvaltning:

BIM-modeller berikas med alla COBie-attribut som krävs för drift och underhåll redan från projekteringsskedet. Denna information som tillförs i olika skeden kan importeras direkt till CAFM-system med hjälp av COBie-format. Det finns flera olika lösningar på marknaden som kan integrera BIM-modeller och koppla COBie-parametrar till modellens objekt. Dessutom kan dynamiska datakällor från fastigheten, såsom olika sensorer och IoT-enheter, integreras för att utveckla digitala tvillingar. Eftersom vi har definierat utrymmen, tekniska system och all tillhörande data kan olika aktiviteter spåras med hjälp av BIM-modeller i CMMS-verktyg med visualiseringsfunktioner, som Granlund Manager. Några exempel på användningsområden är hantering av arbetsordrar, rumsförhållanden, prestandavisualisering, visualisering av tekniska system samt zoner för belysning, kyla och närvaro. Om det till exempel uppstår problem med kylan i ett rum kan den tillhörande utrustningen identifieras direkt, och produktdata samt underhållshistorik kan hämtas genom att markera objektet för att därefter vidta åtgärder. Eftersom arbetsordrarna är kopplade till definierade utrymmen kan vi analysera antal och typ av felaktigheter som uppstår, vilket möjliggör datadrivna beslut.