Webbinarium
Inuti datacentret
Upptäck bärverks-tekniken bakom den samhällskritiska digitala världen.
Fredag 30 okt 2026
11:30 CET | 16:00 IST
Introduktion: Fysiska arkiv och deras inverkan på driftkostnader och tid.
Inom större tillverkningsenheter finns det fysiska arkiv där alla tekniska dokument (konstruktions-ritningar, bruksanvisningar, specifikationsblad, QC-certifikat, besiktningsprotokoll etc.) förvaras. Det brukar även finnas en ansvarig dokumentstyrare eller arkivarie som håller ordning på och har full koll på alla tillgängliga handlingar i arkivet.
Vanligtvis efterfrågas dessa dokument av underhålls-, teknik- eller driftavdelningarna vid de fyra eller fem tillfällen som nämns nedan.
I takt med att personalen på dessa avdelningar får mer erfarenhet av anläggningen minskar behovet av att söka information i dokumenten.
Men har du någonsin funderat på hur ett arkiv skulle fungera utan en arkivarie? Det blir snabbt kaotiskt. Tänk dig en dokumentstyrare som har arbetat inom organisationen i 30–40 år. Han eller hon har full koll på alla ändringar som gjorts i anläggningen och exakt var varje dokument förvaras. Vad händer när denne går i pension och ska lämna över ansvaret till nästa person? Den nya medarbetaren lär knappast hitta rätt dokument i tid vid ett akut driftstopp.
I verkligheten har de allra flesta industrier ingen dedikerad arkivarie som sköter dokumentationen. Oftast förvaras alla dessa dokument direkt hos underhålls- eller teknikavdelningen. Det blir lätt oordning, och det tar tid att hitta relevanta handlingar i akuta situationer. Ett oplanerat driftstopp i en produktionsanläggning har stor inverkan på både tid och kostnader, vilket skapar extra press att nå de planerade produktionsmålen.
Driftstopp i produktionen påverkar kostnad och tid, vilket sätter press på den planerade produktionen
Låt oss nu titta på hur en gemensam datamiljö, en så kallad Common Data Environment (CDE), kan underlätta för underhålls-, teknik- och driftavdelningarna inom tillverkningsindustrin.
Hur kan en CDE vara till nytta för en projekt- eller fastighetsägare?
Utifrån min tidigare erfarenhet är det inte svårt att sätta upp en projektbaserad CDE, det är faktiskt väldigt enkelt. Det finns många CDE-lösningar på marknaden och deras representanter hjälper gärna till med konfigurationen. Det krävs dock en grundlig analys från projekt- eller fastighetsägarens sida för att definiera kraven på en CDE. Här är några frågor till er.
Vad är visionen eller målet med att implementera en CDE?
Vilka problem försöker ni lösa genom att implementera en CDE?
Är den gemensamma datamiljön (CDE) endast planerad för projektfasen, eller ska den även användas under förvaltningsfasen?
Vilka funktioner förväntas av en CDE?
Vad är er definition av en CDE?
Det här är inte frågor som kan besvaras av en enskild person i en handvändning. Det är frågor som fastighetsägaren måste besvara efter diskussioner med olika nyckelpersoner inom organisationen, eller tillsammans med konsulter inom informationshantering – som exempelvis Desapex, vilka kartlägger kundens behov genom skräddarsydda metoder och strävar efter att uppfylla dem. Oftast har fastighetsägare en grundläggande uppfattning om vad en CDE är, men inte full koll på dess funktioner, kapacitet och potential i sin helhet.
Det är alltså besluten som fattas av projekt- eller fastighetsägaren tillsammans med teamet för informationshantering som avgör hur pass användbar en CDE blir. Att ha tydliga mål för CDE-miljön innan den sätts upp skapar ett enormt mervärde. Detta beror på att ändringar i ett projekts CDE i ett sent skede får stora konsekvenser för hela arbetsflödet.
Att göra rätt från början ger det absolut största värdet i en CDE
Hur man sätter upp en CDE?
Att sätta upp en gemensam datamiljö (CDE – Common Data Environment) består av tre delar som beskrivs nedan. Vi kommer att gå igenom var och en för att ge en bättre förståelse.
Mappstruktur
Namnruta och filnamnsstandard
Granskningsflöde
1. Mappstruktur
Den grundläggande mappstrukturen för en CDE definieras i standarden ISO 19650. Projektmappen ska innehålla fyra mappar, vilka är: WIP (Arbetsmaterial), Shared (Delat), Published (Godkänt) och Archive (Arkiv), enligt bilden nedan. Alla projektrelaterade dokument hanteras i antingen WIP- eller Shared-mapparna under projektets gång, för att sedan flyttas till Published-mappen när de har godkänts av beställaren.
Den interna mappstrukturen i dessa mappar behöver definieras tydligt i början av CDE-konfigurationen eftersom det inte finns något fastställt standardformat för detta. Detta är projektspecifikt eller bestäms av informationssamordnaren/BIM-samordnaren.
2. Filnamnsstandard
Varje fil i ett projekt har ett unikt filnamn med ett specifikt format som definieras före projektstart. Vanligtvis har organisationen en specifik namnruta eller filnamnsstandard som ska följas i alla deras projekt. Enbart genom att titta på filnamnet ska man kunna förstå vad filen innehåller utan att behöva öppna den.
Statuskod och versionskod (revisionskod) är också två viktiga aspekter när det gäller namngivning av filer i en CDE. Statuskoden visar om en fil är under arbete eller för vilket syfte informationen i filen får användas, medan versionskoden hjälper till att identifiera den senaste gällande filen med samma filnamn.
3. Granskningsflöde
Granskningsflödet styrs av vilka dokument som ska granskas av respektive aktör i projektet. Dessa aktörer kan granska, godkänna, avvisa eller lämna kommentarer på de levererade dokumenten. Detta granskningsflöde är direkt kopplat till mappstrukturen och filnamnsstandarden.
Det är mycket viktigt att definiera dessa tre parametrar i ett tidigt skede av CDE-konfigurationen, eftersom konsekvenserna av att ändra dem senare blir mycket stora då de är helt integrerade med varandra.
Definiera dessa tre parametrar tidigt i CDE-konfigurationen – att ändra dem i ett senare skede kan få stora konsekvenser
Hur man använder en CDE som ett digitalt arkiv från projektavslut till slutet av tillgångens livscykel?
Genom att ha läst så här långt hoppas jag att det är tydligt hur viktigt det är med en CDE i ett projekt och hur man sätter upp den. Nu ska vi titta närmare på hur den underlättar när vi övergår till tillgångens driftsfas. Det står nu klart att alla dokument som hör till ett projekt kommer att finnas tillgängliga i den gemensamma datamiljön (CDE). Alla som läser detta håller säkert med om att relationshandlingar och ritningar är de absolut viktigaste dokumenten i driftsfasen. Ni är alla väl medvetna om vilka konsekvenser det får för både kostnader och tid när driften tvingas stoppa.
1. Underhållsplanering:
Föreställ dig att ett haveri inträffar i produktionsanläggningen och att processavdelningen omedelbart ringer till underhållsavdelningen. Teknikerna beger sig till platsen och börjar analysera problemet. Tänk dig nu två scenarier: i det första måste någon springa till ritningsarkivet för att hämta ritningarna, och i det andra finns ritningarna omedelbart tillgängliga digitalt. Vilket scenario innebär minst stress för teamet? Det andra, så klart.
I det föregående avsnittet beskrevs mappstrukturen där varje dokument finns lagrat samt namngivningskonventionerna för att identifiera dem. Du kanske tänker att det krävs en dator för detta, men de flesta CDE-leverantörer erbjuder mobilappar som kan användas på mobiler eller surfplattor ute i fält. Detta sparar mycket tid och gör att teknikerna kan arbeta under lugnare förhållanden. Detta arbetssätt kan med fördel även användas under själva projektgenomförandet. Det kräver dock en utbildningsinsats när nya medarbetare börjar på underhålls- eller projektavdelningen.
2. Hantering av ombyggnader och renoveringar:
När en renovering eller ombyggnad ska göras i den befintliga anläggningen finns alla dokument för anläggningen tillgängliga i CDE:n. Det är enkelt att ta fram befintliga modeller eller relationsritningar och skicka dem till entreprenören så att nödvändiga ändringar kan göras.
Men här görs ofta ett vanligt misstag. Alla ändringar genomförs och godkänns av myndigheterna, men ser ni till att hålla det centrala digitala arkivet uppdaterat med den senaste informationen? Om inte blir det snabbt lika kaotiskt som ett fysiskt bibliotek utan en bibliotekarie.
Organisationens informationsansvariga måste säkerställa att det centrala digitala arkivet alltid är till hundra procent uppdaterat. Samma information i CDE:n kan sedan användas som referens för framtida anläggningar som organisationen planerar att investera i.
3. Fastighets- och anläggningsdrift (Facility Management):
Drift och förvaltning spelar en avgörande roll under en tillgångs driftsfas. All information som finns i CDE:n kan överföras till driftorganisationen för att implementera ett datoriserat underhållssystem (CMMS) när som helst under driften. Med en välskött CDE kommer de inte att behöva efterfråga ytterligare information.
4. Slutet av tillgångens livscykel:
Även i slutet av en tillgångs livscykel är informationen i CDE:n tillräcklig för att förstå hur varje maskin ska demonteras, samt vilka delar eller maskiner som kan återanvändas eller återvinnas. Eventuella framtida modifieringar av maskiner kan göras för att möta dagens krav. I takt med att vi rör oss framåt och världen fokuserar alltmer på hållbarhet har även CDE:n en viktig roll att spela.
Ditt förhållningssätt till teknik som CDE avgör hur framgångsrikt den kan tillämpas
Kan en traditionellt förvaltad tillgång digitaliseras halvvägs?
Ja, digitalisering av produktionsanläggningar kan ske när som helst under deras livscykel. Detta blir alltmer uppenbart för många anläggningar runt om i världen som saknar uppdaterade ritningar över sina lokaler. Det grundar sig även på erfarenheter av att ha förlorat fysisk information i samband med katastrofer som brand, översvämning och dylikt.
Inledningsvis sätter de upp en gemensam datamiljö (CDE). Därefter utför de scanning med laserskannrar och tar fram en BIM-modell med hjälp av tjänsteleverantörer som Desapex. All relevant och tillgänglig information matas in i modellen och lagras i datamiljön (CDE) som ett första steg i deras digitaliseringsresa.
I dagens värld är digitaliseringen inte ett tillval — den är nödvändig
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kräver upprättandet av ett centraliserat digitalt bibliotek endast ett säkert konto i den gemensamma datamiljön (CDE), bestående av ett användarnamn och lösenord, vilket säkerställer både tillgänglighet och säkerhet.
Desapex hälsar dig varmt välkommen att påbörja din digitaliseringsresa tillsammans med oss. Låt oss starta tillsammans!
Se vårt webbinarium om "Common Data Environment och dess betydelse"